Fler än någonsin vill vistas i den svenska fjällvärlden men inte alla vet hur man gör det säkert och på ett sätt som inte skadar djur och natur. Svenska fjälledarnormen är en normering för de kunskaper som krävs för att leda grupper och individer i svenska fjäll på ett säkert och inspirerande vis. 

Fjälledarnormens historia
Ursprunget till fjälledarnormen är Anaris-olyckan där en grupp människor omkom på fjället trots att de mycket väl hade kunnat klara sig om de hade haft kunskap om hur de skulle använda säkerhetsutrustningen de hade med sig.

Den som leder en organiserad aktivitet i svensk fjällmiljö behöver idag i praktiken vara certifierad enligt fjälledarnormen för att uppfylla kraven från konsumentverket. Normen innehåller moment och praktik under alla årstider och behandlar bland annat friluftsteknik, systematisk säkerhet, vildmarkssjukvård, ledarskap, naturkunskap med mera. Mer om relevanta utbildningsmoment i ”Fjällsäkerhetsrådets grundläggande norm för utbildning och examination till fjälledare”

fjallledare

På Marsfjällets topp

Vem kan kalla sig Fjälledare?
Idag finns bara cirka fyrtio heltidsarbetande yrkesverksamma Fjälledare enligt Svenska Fjälledarorganisationen. Detta trots att det examineras flera hundra per år. De flesta av dem som examineras använder fjälledarnormen i sin hobby eller för att ta ideella uppdrag för olika föreningar några gånger per år. Enbart den som är certifierad enligt ovan nämnd normering får kalla sig fjälledare. För att kalla sig guide inom olika områden behöver du däremot inte ha någon speciell utbildning enligt lag, utan det är fritt fram för vem som helst att använda titeln.

Läs mer om vilka aktörer som erbjuder utbildning och validering inom fjälledarnormen här

Här finns också en rapport från 2015 utförd av Naturvårdsverket kring kvalificerade utbildningar inom friluftsliv.

Fjälledarlinjen vid Storumans Folkhögskola
Jag valde Storumans Folkhögskola för att utbildningen har ett gott renommé bland skandinaviska bergsguider och folk i branschen samt att jag fortfarande tycker att min erfarenhet av framförallt vinterfjäll är ganska tunn. Nu har jag två år och cirka 200 tältnätter framför mig och jag hoppas komma en bra bit på vägen mot att känna mig mer bekväm och trygg ute, både själv och med grupper, året runt. Det som lockade mig lite extra mycket var att utbildningen är förlagd i lappländska fjällvärlden i Västerbotten, där det finns massor av vacker natur att äventyra och träna i.

fjallledare3

Hösttur i Ammarnäs

Om skribenten

Amanda Mannervik

Innovationsvetare och coach som nu vidareutbildar sig till Fjälledare vid Storumans Folkhögskola i södra Lappland. Upptäcker gärna vackra platser i löparskorna, både på egen hand och tillsammans med andra. På Outside Sweden bloggar hon om en bransch i förändring, kärleken till naturen, uthållighetssport samt produktinnovation inom outdoor. Vill bjuda dig som läsare på inspiration, fördjupad kunskap och utmana till nya tankar. 

Liknande inlägg