Annons:

I utbildningen till fjälledare ingår ett block meteorologi. Mycket vettigt då vädret påverkar en i högsta grad på fjället och det är viktigt att kunna läsa av och förutspå väderutvecklingen för att kunna fatta någorlunda informerade beslut. Här nedan delar jag med mig av lite basic väderkunnande som kan vara bra att ha med sig till fjälls.

Vind
Vind anges i riktning (varifrån den kommer), hastighet (meter per sekund) och byighet. Byvinden kan ibland öka 2-3 gånger medelvindens styrka. Vinden påverkas av det landskap den rör sig över. Ett ojämnt landskap som fjällmiljö exempelvis skapar stora variationer i vinden vilket gör att fjällvandraren behöver vara extra uppmärksam. Den högsta uppmätta vinden i Sverige är 81 m/sek i Tarfaladalen.

4-8 m/s kallas för måttlig vind. Redan då driver lössnö, vimplar sträcks och trädens grenar rörs. 10-14 m/s är frisk vind. Då svajar mindre träd och stora grenar och snön drevar och gör det svårt att se. 16-24 m/s är hård vind som gör det svårt för vandraren att ta sig fram. Från 25 m/s är det storm. Stormen kan orsaka stora skador på byggnader, flytta på tält med personer i, rycka upp träd med rötterna med mera. Orkanvind räknas från 34 m/s.

Moln
Det finns många olika molntyper. De delas in i låga, mellanhöga och höga moln. Att ha koll på olika molntyper och i vilken följd de oftast visar sig vid ett annalkande oväder kan ge dig ett bra försprång i fält. Slöjmoln (”skidspetsar”) följt av en halo indikerar oväder inom de närmsta åtta timmarna.

Halo i Hemavan.

Högtryck och lågtryck
Mycket förenklat så är högtryck det som ger oss klart och ”gott” väder och lågtryck det som ger oss varmare men ostadigare väder.

Så gör du en grundläggande väderobservation
Anteckna:
Observationsplats
Klockslag
Total molnmängd (anges i åttondelar av himlen)
Väder (rådande väder och om du vet hur vädret varit de senaste timmarna)
Temperatur
Sikt
Vindriktning
Vindhastighet
Lufttryck
Nederbörd

Verktyg för väderobservationer
Barometer –  Finns numer inbyggd i många sportklockor. De smartare varianterna ger även barometertrend över det senaste dygnet exempelvis, vilket gör att du kan se om ett lågtryck är påväg in samt sia om dess omfattning. Det finns två typer av barometer. Aneroid eller kvicksilver. Barometertrycket anges i isobar.
Radio – Fjällvädret sänds tre gånger dagligen.
Väderprognos – Har du inte själv uppkoppling eller mobiltäckning kanske någon därhemma kan ge dig vädret via satellittelefon?
Kompass – Håll koll på vindriktningen!
Lokalt fjällfolk och lokal fjällräddning – Finns något speciellt att vara vaksam på? Vad har hänt den senaste tiden? Finns det platser som ligger i nederbördsskugga exempelvis?
Sunt förnuft – Om himlen ser hotfull ut och rör sig snabbt emot dig är det sannolikt läge att söka skydd.

En egenupplevd fjällväderupplevelse

Sommaren 2016 tillbringade jag en vecka i vackra Tarfala, en av mina favoritplatser såhär långt i vår fjällvärld. En av dagarna gjorde jag och mina klättervänner en mysig alpintur upp på närliggande toppen Kaskasatjåkka (Gaskkasčohkka) för att träna våra replagsfärdigheter.

Väl på väg ned från toppen hade dimman lagt sig tät. Vi hade tagit ut kompasskurs på de två kompasser vi hade med och var innan vi började traska överens om åt vilket håll vi skulle gå. Redan de första hundra meterna svängde vi av mycket mer åt höger än vad vi hade kommit överens om. Då jag var den med minst erfarenhet i gruppen blev jag osäker på om jag hade förstått fel när vi pratade och insisterade därför inte på att vi gick åt fel håll. Ganska snart var vi dock alla tre överens om att något var lurt med de höjdkurvor som skymtade i dimman. När vi passerade ett stup på vår vänstra sida där det inte borde funnits ett stup enligt kartan fick vi inse vårt misstag. Vi hade gått fel. Vi hade sådan tur att dimman drog undan för en halv minut och bekräftade det vi redan misstänkt – vi hade börjat gå nedåt samma väg som vi hade kommit upp! Bara att vända om och gå upp igen med andra ord. På väg upp mot toppen en andra gång gick vi över ett skelett av en död ren som gått ett ensamt och dystert öde till mötes nära toppen.

Denna gång skulle vi lita på kompasserna! Nu var vi överens om vartåt vi skulle och gick noggrannare på kompasskursen. Dimman började dessutom driva undan så att vi fick en skymt av åt vilket håll vi var påväg. Då kom åskan igen. Nära den här gången. Blixtarna närmade sig. När vi hade gått ett par hundra meter från toppröset en andra gång tittade Johan på mig och sa ”ditt hår står rakt ut från huvudet!”. Mycket riktigt… När jag själv insåg detta och innebörden av den elektriska spänning som omgärdade oss i kombination med all metall som rasslade från våra selar, stegjärnen under våra fötter och isyxorna vi höll i händerna så kändes det hela en smula mindre lustigt. Det blev långa benet före på väg ned och som tur var klarade vi oss undan både åskoväder och vidare navigeringsmissöden. Att vi var genomblöta av det ihållande regnet kändes helt okej i sammanhanget.

Klättrarna Johan Niska och Tobias Olli spanar på Kaskasepakte från Tarfalasjöns strand.

Vill du läsa mer om fjällväder och fjällsäkerhet kopplat till väder?
Såhär skriver Fjällsäkerhetsrådet om fjällväder. Smhi har en speciell söktjänst för fjällväder, som även anger nederbörd det senaste dygnet.

Laviner är ett kapitel för sig som jag inte kommer gå in på i detta inlägg men Lavinprognoser.se och Snösäker.se kan vara en bra början. Kom ihåg att prata med din lokala skidpatrull eller fjällräddning och de som normalt vistas i området för att uppdatera dig om läget.

Har du som läser upplevt något extraordinärt kopplat till fjällväder? Hör gärna av dig och berätta!