Annons:

Galet, vad tiden går fort, 20 år, en grisblink! Tänk att nu är det dags för Åre, som det numera kallas i folkmun. Alla säge ”Ska du köra Åre”, då vet vi inom Multisportkretsar att det är Haglöfs Åre Extreme Challenge som menas.

Min kära vän som jag drog igång tävlingen med, James Venimore, ska köra och själv hade jag för avsikt att utmana honom i Solo-klassen men jag kunde inte tacka nej när resebolaget Hvitserk frågade om jag som svensk ville bli deras testpilot till Kilimanjaro.

Erik-1-2Jag har suttit och bläddrat i gamla tjocka presspärmar och skrattat gott åt alla minnen från de där pionjärsåren.

Erik-5Erik-1Jag är inte den som brukar titta i backspegeln, men just nu har allt blivit så aktuellt. Mycket tack vare att endast 10 dagar efter att första Åre Extrem kördes, nämligen den 15 juli 1997, föddes min son, Marcus Carl Keb Ahlström. Marcus fyller nämligen snart 19 år och har precis tagit studenten. 

Alltså 20 år, jubileum! Först vill jag gratulera och tacka Mats och Natasha Skott som verkligen har lyft tävlingen och förvaltat arvet efter mig och James.

Sedan alla partners, funktionärer och sist men inte minst alla tävlande som verkligen gjort tävlingen till en klassiker och skapat en betonggjuten juvel i kronan bland multisporttävlingar.

Erik-4

Alla tävlande fick såklart ett Multisportverktyg runt halsen när dom gick i mål, det är ju Multisport vi pratar om.

Såhär skrev jag när vi firade 10 år, allt har inte riktigt blivit som jag trodde då, men det gäller att sikta mot stjärnorna, eller mot toppen av Åreskutan, det är tufft det med, kan jag lova:

De första multisporttävlingarna, Coast To Coast och Southern Traverse genomfördes för ca 25 år sedan av traditionella triatleter i Nya Zeeland. De som vanligtvis höll på med triathlon-grenarna simning, cykel och löpning var nyfikna på vad som låg utanför stan. På många sätt liknar den Nya Zeeländska naturen vår egen hemma i Sverige. Vi har en oerhörd potential som multisportnation, en tradition av allemansrätt som gör det tacksamt att röra sig ute i naturen. Vi har också som barn lärt oss att umgås i naturen på ett naturligt och ödmjukt sätt.

När jag och James satte oss ner första gången var Multisport ett okänt begrepp i Sverige. Visst skulle grenar som paddling, löpning och Mountainbike helst ingå, så såg det ju ut i James hemland Nya Zeeland, men i vilken ordning och var? Det enda vi var säkra på var att Åreskutan topp skulle passeras från något håll och att Åre by var ett passande ställe för grenbyten. Efter timmar på cykel, i kajak med löparskor och framför kartor kände vi att den ena pusselbiten efter den andra föll på plats.

För den som missat vad ÅEC är, kommer här en kort sammanfattning om hur tävlingen som samlar den nordiska multisporteliten och en stor mängd motionärer, såg ut i sitt grundformat. De tävlande samlas i Åre för att kora den individuellt starkaste atleten, den mest samspelta duon och det mest kompletta tremannalaget.

HAEC-3Paddling 25 km. Starten går vid Sveriges Niagara, Tännforsen. Sen väntar en 25 km lång enklare forstur på Indalsälven. Delmålet är i Åre by.

HAEC-5Bergslöpning 15 km. (1 250 m uppför 1 150 nedför) Banan går genom Åre by upp på slingrande stigar på Nordeuropas mäktigaste skidfjäll, Åreskutan (1 428 möh) och ner på baksidan till Huså.

HAEC-2-2

Mountainbike 35 km. I Huså väntar den sista etappen och ännu en gång byter de tävlande disciplin. Banan kommer att gå runt Åreskutan och skifta i karaktär och svårighetsgrad tills målet i Åre by.

10 år, det händer mycket på 10 år och det första jag tänker på är sköna möten med härliga personer som berikat mitt liv på många sätt.

Listan är lång och började redan under en skitig rektur på Mountainbike vid Fäviken för elva år sedan. Smutsig från topp till tå, ja ni vet själva hur cyklingen kan vara runt Tjärntorpet, knackade jag på i Fäviken och frågade om bästa stigen tillbaks. På stående fot blev jag inbjuden på färsk nyskjuten hargryta av det uppklädda paret  – Du såg ju så hungrig ut var deras enkla svar.

Andra oförglömliga minnen är med sponsorer/partners som tokskrattandes stått i full storm och försökt sätta upp banderoller på Skutans topp eller jagat dyra bojar som blåst iväg vid Tännforsen. Eller journalister som man som blivit livslånga vänner med under löpturer runt Skutan, då vi hittade mer kantareller än vad som rymdes i ryggsäckarna.

Utan alla dessa trogna funktionärer som snitslat banan till toppen eller som tappert stått vid vägkorsningar och i ur och skur och hejat fram de tävlande skulle det heller aldrig ha blivit lyckade tävlingar år efter år.

Men det som gjort det största avtrycket är alla de tusentals tävlande som genom årens lopp haft ett mål, en morot med sin träning och kommit mer eller mindre förberedda inför ”Den Längsta Dagen” En del har tagit sig vatten över huvudet, rent bokstavligt talat redan i dom första forsarna då säkerhetskanotisterna kryssat som missiler mellan badpojkar/flickor och vattenfyllda kajaker.

Andra har haft ÅEC som en del i sin rehabilitering och valt att bota sin ”utbrändhet” med ett konkret mål, som att cykla med sin ÅEC kajak på släp från Orust till Åre.

Finnen som sprang över Skuttoppen i våtsockor, hans fötter glömmer jag aldrig eller världsmästare i skidorientering som två år på raken irrade bort sig i dimman på toppen.

Ja otaliga är historierna och många är också minnen från tävlande som hjälp olycksbröder med punkteringshjälp eller en extra energikaka utefter banan.

Ofta har jag stått i mål och haft förmånen att ta emot, gratulera dessa urtrötta, genomsvettiga och leriga personer som med ett stort, men ansträngt leende korsat mållinjen.

Som sagt, mycket hände dess 10 första år. Spaltkilometrar har skrivits om Multisport i diverse tidskrifter. Det har startats klubbar, föreningar och överallt dyker nya tävlingar upp. Numera har alla klädleverantörer speciella lightweight kollektioner, hyllmeter efter hyllmeter i sportaffärerna är fyllda av Multisportskor och många ryggsäckar har ficka för vätskesystem. En utveckling som även gör vardagsmotionären och fjällvandraren till segrare, för vem vill bära på onödig vikt!

Det känns som om Multisport inte är lika hett längre, nu är det Trailrunning, Swimrun och Obstacle races som är hetare och kräver mindre prylar. Jag tror att prylarna (och tiden det krävs för att bli bra) är huvudanledning till att Multisport inte växer på samma sätt som tidigare ute i landet, just därför är det extra kul att HÅEC fortfarande är något som det verkligen snackas om.

Ha nu en bra dag den 2 juli!

HAEC-2

HAEC-4

HAEC-6

Fotograf, alla bilder från tävlingen: Jakob Edholm/ Haglöfs Åre Extreme Challenge

Om skribenten

Erik Ahlström

Skidalpinism, multisport, bergsmaraton, fjällöpning, trailrunning ja det har Erik engagerat sig i under snart 25 år. Grundare av Kebnekaise Classic, BIMM, FEM, ÅEC, Åre WAR, TEO, C2 City Challenge, Sweden Sky Race 24 med flera! Dessutom hjärnan bakom Salomon Trail Tour som bidragit till det enorma intresset för trailrunning. Lite idéer som snurrar i hans hjärna just nu - Plogga (Plocka skräp o Jogga) och Bo Outdoor, (ett modernt "sportkollektivboende" för oss som hellre är ute) Men mest känd kommer Erik alltid att vara för att ha haft flera roller i Sällskapsresan 2, Snowroller där han är en av skidåkarna gapar de legendariska orden - "Bästa svängen Hökarängen".

Liknande inlägg