Annons:

I drygt ett år har Trelleborgsborna Nanna Geidenmark och Elof Cervin varit ute på vägarna och hittills kan de bocka av över 12 000 kilometer i cykelsadeln. Inom några veckor räknar de med att nå slutdestinationen: Kapstaden.

cykling2

Varför cykla från Trelleborg till Kapstaden?
Anledningarna är många och svaret har ändrats under resans gång. Den absolut enklaste förklaringen är att vi helt enkelt är omättligt nyfikna! Vi gav oss ut på den här resan i hopp om att få den nyfikenheten för vida världen stillad, få uppleva cykelglädje och att göra något som garanterat skulle vara både utmanande och givande. Att cykla hela vägen från vår egen ytterdörr till staden som är granne med Afrikas sydligaste udde var en svindlande och sjukt spännande tanke. Trelleborg blev den naturliga startpunkten. Första dagen i sadeln bestod av mindre än tio minuters cykling ner till hamnläget. Där tog vi färjan till Swinoujscie i Polen.

Går turen enligt plan?
Vi är fortfarande på väg mot Kapstaden och planen för hur vi ska ta oss dit har ändrats några gånger. Den senaste ändringen var när vi bestämde oss för att skippa Uganda och Rwanda och istället cykla genom en större del av Kenya än vad vi först hade tänkt. Anledningen var att vi helt enkelt blev väldigt förtjusta i Kenya och ville se mer.
cykling1
Svårigheter under turen?
En av de första utmaningarna var den grekiska hösten. Vi hade bestämt oss för att vi skulle cykla i Pindosbergen och hålla oss på hög höjd och på grusväg genom hela landet. Det gjorde att klimatet blev betydligt kallare än vad vår utrustning är gjord för. Detta resulterade i att vi fick trotsa allt vad hyfs hette och fräckt nog bjuda in oss själva hos några gamla grekiska tanter varje natt. Den absolut största utmaningen som vi har stött på är utan tvekan våra sju veckor i Etiopien. Etiopien är ökänt bland långfärdscyklister för sin stenkastning och psykiska terror, något vi också fick vår beskärda del av.

IMG_4109

Nanna och Elof vid en övergiven kolonialvilla på stranden till Rio Save i Mozambique!

Några oväntade händelser?
Tröskeln för vad som räknas som oväntat är ganska hög vid det här laget men några nämnvärda grejer är vildhundarna på Balkan som slog följe med oss i flera veckor, julafton på svenska ambassaden i Sudan, rånförsöket med spjut i Etiopien, familjemedlemmarna som spontant bokade en resa och mötte upp oss på Zanzibar och tyvärr allt strul med våra magar som ställt till det ordentligt för oss.
cykling3
Blir det mycket mekande av utrustning?
Det mesta har hållit och det som har gått sönder har vi kunnat lappa ihop eller byta ut. Varken jag eller Elof var några mek-genier när vi gav oss av, ”det lär vi oss på vägen!” tänkte vi, och med den inställningen har vi kommit ganska långt.

Hur mycket utrustning har ni med er?
Enligt oss, för mycket. I jämförelse med många andra långfärdscyklister är det förvånansvärt lite. Våra cyklar är inte tyngre än att vi kan bära dem över floder eller upp för trappor.
cykling4
Ni planerar att vara framme i Kapstaden i månadsskiftet juli/augusti, har ni planerat något firande?
Även om resan är målet är det inte omöjligt att det kommer fällas en och annan tår, det är och har varit en sjuhelsikes resa! Efter några flaskor vin och en bra köttbit kommer vi nog vara ganska angelägna om att få komma hem och krama våra nära och kära. Sedan är det väl dags att planera ett nytt äventyr förstås.